Äntligen (?) hemma och dags att göra en liten summering. Kartan nedan visar de flesta ställen vi skrivit något på bloggen från:
Människorna - väldigt trevliga och verkar ärligt intresserade av var vi kommer ifrån och vad vi tycker om deras land. Inte på det lite falska sätt man kan uppleva i vissa andra länder (typ "if I kiss his ass, he'll tip me more").
Kiwi engelskan - kunde vara helt okey att förstå eller helt hopplös. Vid mer än ett tillfälle undrade vi vilket språk de pratade. Det lät som "dansk" engelska, dvs. försök att prata med en trasa i munnen och en het potatis på tungan ;-) När de insåg att vi inte förstod, tog de om det på ett lite mer engelska-liknande språk. Det var en viss tröst att några trevliga amerikaner vi träffade sa att även de hade svårt att förstå dem.
Solen - går åt fel håll. Allright, den går upp i öster och ned i väster som vanligt, men den är rakt i norr klockan 12. Det har varit ganska förvillande när jag ska orientera mig eftersom solens position är ngt som sitter i ryggmärgen. Solen är väldigt stark. Vi befinner oss på en breddgrad som motsvarar syd-europa men lufttemperaturen är snarare som norra sverige, det gör att temperaturen under våren då vi varit här skiftar mycket från en stund till nästa.
Sandflies - vi såg mycket "skrämselpropaganda" på nätet innan resan, men med facit i hand så var det starkt överdrivet. En norrlänning som sett knott vet vad det innebär. Det kan finnas många sandflies/knott och deras bett kan klia. Vi har dock ätit allergipiller pga. pollenallergi så även kliandet från betten har minskat till ett minimum. Endast en gång har vi använt "myggmedel" (vid paddlingen) men då behövdes det egentligen inte eftersom det blåste så alla sandflies hade sökt skydd. Men det är klart, vindstilla och i snårskogen behövs myggmedlet, ungefär som vid en fisketur i de norrländska fjällen.
Priser - är generellt lite lägre än i Sverige. Dollarn (NZD) har varit kring 5.25 sek när vi var där och bensinen har kostat cirka 10 sek. För hotell-/motellboende har vi betalt mellan 450 och 850 sek för två personer. Gå ut och äta har vi också upplevt som billigare än hemma, 230-330 sek för middag för oss bägge.
Tvätt - På dom allra flesta hotell/motell har det funnits möjlighet att tvätta, bara man har mynt till maskinerna. Kan vara bra att veta när man packar.
Vänstertrafik - det har gått bra men har varit tryggt med en bisittare som håller koll på en och det tog ett tag innan jag visste var jag hade vänstersidans hjulpar. Jag har kört på vänster sida tidigare på Irland och fascineras av samma saker som då:
- placeringen av reglagen till blinkers/vindrutetorkare är något av det som stör mest. De sitter "tvärtom" mot för en "vanlig" bil, dvs. blinkers till höger och torkarna till vänster. Jag vet inte hur många gånger jag slagit på torkarna när jag ska svänga höger.
- placeringen av backspeglar. I min ryggrad finns det inlärt var backspeglarna finns, uppe till höger och nere till vänster. Här är det dock tvärtom vilket gör att man gång på gång tittar fel och inte hittar det man vill hålla kolla på vid filbyten.
- att svänga höger i en korsning med flera filer är klurigt. Det är lätt hänt att man svänger lite för snävt och kommer in i höger körfält istället för vänster.
- att backa. Man måste vrida sig åt fel håll och även att backspeglarna sitter fel gör det väldigt ovant. Ändå har fickparkeringarna funkat bra :-)
Öppettiderna - hur kan man överleva som butik när man stänger 16:30? Eller ett café som stänger klockan 16:00? Eller 14:00??? Till och med restaurangerna och fastfood-ställena på inrikesflygplatsen i miljonstaden Auckland stängde klockan 17:00.
Mobiltäckning - jag var orolig för den innan vi åkte men det 3G mobila bredband vi köpte till iPad:en hos Telecom New Zealand har funkat väldigt bra. Ofta 2.5 Mbps på nedlänk och det är bara på tre ställen vi bott där det inte funkat: Bealey Spurs (utanför Arthur's Pass), Milford Sound och Doubtful Sound, dvs. tre ställen LÅNGT från civilisationen. Lite kuriosa är att jag har gjort alla mätningar med Bredbandskollen Mobil i Nya Zealand, förutom den i Wellington, fram till idag (2010-11-28). Går man in på dess karta kan man se exakt vilken hastighet jag fick. :-)
Skiftarbetare är supermännskor - Hur gör de för att vända dygnet gång på gång? För oss har det varit riktigt tungt under de första dagarna dit och hem med 12 timmars tidsskillnad. Vi går som i koma för att försöka hålla ut tills vi får gå och lägga oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar