50-årstrauma

Det var med en kraftig chock jag vaknade upp... Idag är du 50 (!) år. Det är ju djuriskt gammalt! Man kommer ihåg fotona från sina far- och morföräldrar när de fyllde 50 och fotades med sina blommor i vardagsrummet... Nä, jag är i förnekelsestadiet, almanackan, kroppen och sinnet är inte i synk. 30 och 40 passerade obemärkt, men det tar nog 10 år innan jag accepterar 50 ;-)

Vi tog ett tidigt flyg mellan Auckland på Nordön och Christchurch på Sydön där vi passade på att fylla på 3G abonnemanget, äta indisk snabbmat och sedan ta ett 50-års fika innan vi drog vidare. Food-quiz, vilken av våra kycklingrätter är starkare?

Vi satte av mot Arthur's Pass och vägen var spikrak i flera mil, landskapet skiftade efter hand och jag sa till Åsa: "Det känns som att åka i ett pussel", såna där perfekta landsskapsbilder med stora gröna ängar med fridfullt betande boskap framför dramatiska och bitvis snötäckta berg mot en klarblå himmel :-)

På vissa ställen bara MÅSTE man stanna och fota eller vandra, som här vid Limestone Rocks.

Boendet hittade vi på Bealey Hotel, strax innan Arthur's Pass. Ett perfekt ställe för ett 50-årigt par, ingen GSM täckning, inget internet (om ni undrar varför det varit tyst några dagar), in the middle of nowhere, endast det lilla familjedrivna hotellet och inga andra hus. Men det är också en perfekt bas för kommande vandringar.